Russian Impressionist Painter, 1865-1911  Related Paintings of Valentin Serov :. | S.M. Botkina, 1899 | Seaside in Venice. Study | The Children | Portrait of Italian singer Angelo Masini 1890 | Rinsing Linen. On the River. Study |
Related Artists:
BONFIGLI, Benedetto
Italian painter, Umbrian school (b. ca. 1420, Perugia, d. 1496, Perugia) Benedetto Bonfigli (c. 1420?CJuly 8, 1496) was an Italian painter of the Quattrocento born in Perugia, and active around Umbria. He is also known as Buonfiglio. He was the teacher of the painter Pietro Perugino. His earliest work was an ' Annunciation,' originally in the Orfanelli at Perugia. His masterpiece is a series of frescoes in the Palazzo del Consiglio in the same city, which represent the Lives of St. Louis of Toulouse and St. Herculanus; they were begun in 1454 and not finished in 1496, in which year Bonfigli's will is dated. An Adoration of the Magi (c. 1460) was painted for San Domenico. A Banner (gonfalone) was painted in 1465 for the brotherhood of San Bernardino, and representing the deeds of their patron saint; another Gonfalone painted for the brotherhood of San Fiorenzo in 1476, in honor of the Virgin, who had been prayed to intercede for the cessation of the plague. He painted a Virgin of Mercy' (1478) for the church of the Commenda di Santa Croce; and several others in and around Perugia. He was much influenced by Domenico Veneziano and Pietro della Francesca. He also painted frescoes of Sant Ercolano and San Ludovico (1454) for the Palazzo del Consiglio. He died in Perugia.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
Giulio Cesare Procaccini
1574-1625 Italian Giulio Cesare Procaccini Gallery Giulio Cesare Procaccini (1574-1625) was an Italian painter and sculptor of the early Baroque era in Milan. Born in Bologna he was son of the Mannerist painter Ercole Procaccini the Elder and brother of Camillo Procaccini and Carlo Antonio Procaccini. The family moved to Milan around 1585 with the help of the rich art collector Pirro Visconti. He began as a sculptor in the Cathedral and in the Milanese church of Santa Maria presso San Celso. In 1610 he painted six of the Quadroni, large canvases celebrating Saint Charles Borromeo . Among his many altarpieces are the Circumcision now in Galleria Estense, Modena (c.1616) and the Last Supper (1616) for Convent associated with the Basilica della Santissima Annunziata del Vastato in Genoa. He also painted the Scourging of Christ. He worked with Giovanni Battista Crespi (il Cerano) and Pier Francesco Mazzucchelli (il Morazzone) following the directions of Cardinal Federico Borromeo, patron of the arts and cousin of Charles Borromeo. He also painted small religious canvases for rich families, in Milan and in Genoa, where he saw the works of Rubens. His style shows the influence of Bolognese Mannerism and Venetian colorism and marks the beginning of the Baroque.